Här tar vi en titt på motståndet inför lördagens tävlingspremiär och cupderby på Hammarby IP.

Historik: Damfotbollen i DIF har sitt första ursprung i västgötska pionjärerna Öxabäcks önskan om att komma till Stockholm och lira en vänskapsmatch, som förmatch till herrlandskampen mot Danmark på Råsunda. Året var 1968 och något damfotbollslag fanns inte i Djurgården, men väl ett skickligt handbollslag som klubblegendaren Gösta ”Knivsta” Sandberg tog på sig att drilla i sin idrott. Det gick så pass bra att Öxabäck bara vann med 2-1. Laget fick förstås blodad tand och blåränderna var i den organiserade damfotbollens linda bäst i stan, men inte minst Hammarby skulle segla ifrån och det dröjde till 1985 innan DIF var tillbaka i de större sammanhangen, då kvalsegern mot Brage innebar uppflyttning till landets norra högsta-seriehälft.

Djurgården fanns också med i den nya Damallsvenskan 1989, alltså dess andra säsong. Man gjorde ett starkt nykomlingsår och blev fyra medan Malin Swedberg också tog plats i landslaget, som första blårand på damsidan. Efter två semifinaluttåg mot Jitex drabbades laget av spelarflykt och blev nästjumbo 1992. Tio år senare följde en sammanslagning med Älvsjö som vunnit fem raka guld mot slutet av 90-talet, och man lyckades peta ner Umeå IK från tronen med två serieguld och två cuptitlar. Men UIK bet ifrån och roligare än så blev det inte. DIF spelade i Damallsvenskan för egen maskin i sex säsonger, men föll åter ur 2012 och har sedan dess haft svårt att etablera sig på allvar. Blåränderna var visserligen inte i farozonen i fjol på samma sätt som varit fallet åren dessförinnan, men spelade i slutändan bara ihop fyra poäng fler än kvalplatsens BP.

Övergångar: Omsättningen har varit stor och inleddes med att man släppte ifrån sig två supporterfavoriter, offensiva Tilde Lindwall (som nyligen gjorde klart med Vålerenga) och försvararen Julia Walentowicz. Andra namn som lämnat är ghananska backen Portia Boakye, amerikanska anfallaren Hayley Dowd som gått till Saint Etienne, försvararen Sanna Kullberg som Malmö FF norpat åt sig och yttertalangen Alice Bergström där Häcken är ny klubbadress. Borta är även mittfältaren Kamilla Karlsen som vänt hem till Danmark och Brøndby, medan förra U23-landslagsspelaren Ebba Wieder valt Molde.

Djurgården har inte bara tappat spelare till Norge utan även värvat västerifrån. 27-åriga mittbacken Ina Vårhus från Rosenborg, erfarna anfallaren Maria Brochmann från Brann och snabba forwarden Zara Jönsson som återvänt till Sverige efter en tid i Stabæk är alla hämtade från Toppserien. Man har även fått in landslagsmeriterade kanadensiskan Sura Yekka i högerförsvaret, värvat ungt från Halmstad och Eskilstuna – och inte minst gjort klart med Shinomi Koyama. Den japanska U20-landslagsmittfältaren har nästan gjort succé på Maika-nivå under försäsongsmatcherna.

Försäsongen hittills: DIF som har blandat och gett inledde med 0-1-bortaförlust mot Brøndby och for sedan till La Manga där det blev 1-2-torsk mot norska Røa. Lossnade gjorde det sedan i Örebro där StinaLisa Johansson blev tvåmålsskytt i 3-0-vinsten mot KIF, men Djurgården har två förluster närmast bakom sig. En mer hedersam på Hisingen (1-3) och en något mer oroväckande på Grimsta (1-2).

Truppläget: Koyama är alltjämt iväg på VM-uppdrag och kan således inte medverka. Sara Lilja Vidlund rehabar efter korsbandsskada och förhindrad av skadeskäl är även Brochmann. Desto mer positivt för DIF är att Tove Almqvist inte bara var tillbaka efter skada mot BP utan dessutom svarade för reduceringen.

Se upp med: Koyama hade varit given under vinjetten. Underskattning ska väl inte vara något bekymmer, efter genrepets näsbränna i Norrköping. Åtminstone finns den öppna Sessy Åsland-dörren kvar att sparka in – här gäller det att inte lämna utrymme för norskans speluppfattning och passningsförmåga från innermittfältet.


Mattias Jansson


Foto: Bildbyrån